Här finns två videoinspelningar med karln:
Mindre betydelsefulla faktorer för elevers utveckling är bl.a. goda ämneskunskaper hos lärare och lärarutbildning..., och de mest betydelsefulla faktorerna är exempelvis. studiero i klassrummet, varierande undervisningsstrategier, lärares tydlighet i undervisningen, höga förväntningar och gott samspel mellan lärare och elever. Det vill säga, sådant som sker inne i klassrummet!
Vilket för in mig på nästa person vars budskap har fastnat i mitt minne. John Steinberg som är bosatt i Sverige och som bl.a. skrivit boken Lektionen är helig (2011, utgiven av Lärarförbundets förlag) vars budskap väl i korthet kan sammanfattas med att fokus bör ligga på att ha bra lektioner, att inte låta andra i sammanhanget mindre betydelsefulla aktiviteter komma i vägen för välplanerade, strukturerade lektioner med ett tydligt ledarskap.
Han har också sagt följande, vilket jag citerade i ett annat blogginlägg som svar på val av metod: Val av metod spelar mindre roll än hur man utför metoden. Det vill säga, om jag får tolka det, det finns ingen teoretisk vetenskaplig metod som kommer att betyda mer än den enskilde lärarens skicklighet och engagemang på den enskilda lektionen! Vilket för oss till det Inger sa idag om att man inte kan sikta på målet, ex. prestationen vid ett nationellt prov genom att öva på att prestera på ett nationellt prov. Det får inte eleven att lyckas bättre, enligt hennes erfarenhet, snarare tvärtom.
Hm, var känner jag igen detta ifrån? Jag är ett stort fan av den allsvenska fotbollsklubben IFK Norrköping, en klubb som på många sätt har gjort alla misstag man som klubb kan tänkas göra under många år. Allt från att dra på sig stora skulder genom att låta bygga en svindyr (ännu icke färdigbyggd...) arena utan att ha publikunderlag, att värva och sedan sparka men fortsätta att avlöna tränare till synes utan långsiktig plan och inte minst att chansvärva dyra spelare från exotiska länder som visar sig mer intresserade av att hänga på den lokala pizzerian än att sköta träningen. Framgången skulle ske snabbt, man fokuserade på målet, att vinna allsvenskan. Det gick inte så bra. Det gick inte alls, faktiskt! För några år sedan stod man precis på ruinens brant ekonomiskt, man höll på att åka ur elitfotbollen med någon poängs marginal och både klubben och vi "Snoka-fans" (klubben kallas Snoka lokalt) var hånade och utskrattade.
Där och då bestämde man sig för att byta strategi helt, att i huvudsak fokusera på att genomföra bra träningar och att utveckla de egna unga spelarna från staden, att gräva där man står. Träningen är helig, om ni så vill. Man satte ett mål på hur man ville spela och man byggde en fokuserad och positiv kultur för utveckling av spelare. Sommaren 2015 spelade laget Sveriges bästa fotboll (se länk nedan), man spelade bl.a. fullständigt ut Djurgården i första halvlek hemma och man stod senare som slutsegrare för första gången på 26 år. Det var knappt att spelare, ledare eller fans riktigt visste hur det gick till, men så blev det. Varför? Kanske för att man fokuserade på att utvecklas, man fokuserade på den enskilda träningen, man fokuserade på utvecklingen varje dag!
Någon som ser kopplingen jag försöker göra mellan svensk skola och Peking och att fokusera på rätt saker?
Källor:
https://www.youtube.com/watch?v=sng4p3Vsu7Y
https://www.youtube.com/watch?v=3pD1DFTNQf4
http://www.math.chalmers.se/Math/Grundutb/CTH/mve375/1314/docs/HattieSkolverket.pdf
http://steinberg.se/wp-content/uploads/2014/04/lektionen-aer-helig-ny.pdf
http://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/goitom-lagg-ner-att-norrkoping-ar-underdogs---de-ar-favoriter/
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/aik/article21524094.ab
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar