fredag 22 januari 2016

Nu är det slut!

Här kommer det sista blogginlägget från grupp 15!
Vi sammanfattar kursen Den lärande eleven med lite olika tankar och reflektioner från oss som grupp och enskilda i gruppen.

Vi har varit decimerade till bara tre studenter större delen av denna kurs, vilket har både sina för och nackdelar. Fördelarna är att kommunikationen och planering flyter på smidigt då man bara är tre att ta hänsyn till, nackdelarna är att det blir ganska få röster och synvinklar kring uppgifter och i diskussioner.

Det har varit för lite fokus på teorierna kring lärande och för mycket fokus på "det tekniska". Det har känts mer som en datakurs än en kurs kring pedagogik. Samtidigt har det varit nyttigt att lära sig Skype, Hangouts, Google docs, Blogger etc.

Det har varit skoj att arbeta i tvärgrupper, att lära känna nya studenter och få nya intryck!

Zotero visar sig vara det bästa som hänt sedan kniv och gaffel var nytt, även om det tedde sig svårt i början! När man har fått Zotero att fungera upptäcker man dock att det istället är Word som fungerar lite som det vill, när det har lust. Uttrycket "Wordelös" har myntats av en deltagare som ett uttryck för något som fungerar mindre bra.

Det kan vara väldigt svårt med tempus i även små uppsatser, tycker någon...! Det är en annan lärdom.

Några av oss fortsätter tillsammans i nästa kurs, vi andra ses kanske längre fram i programmet.

Ha det gott!
Hälsar Madelene, Viktoria och Johan

torsdag 14 januari 2016

Absolut svensk

När jag skulle börja med min miniuppsats hade jag ingen aning om vad den skulle handla om, vad jag ville lägga fokus på. När vi sen var tvungna och skriva PM fick jag lite smått panik och började skriva vilt och det blev en aning kaos, och när vi lämna in det var jag långt ifrån nöjd om man säger så.

Sen en kväll när jag och min sambo var hos en kompis, berättade hon att hon sett Soran Ismails program, Absolut svensk, som gick på SVT. Hon berättade om allt han gjorde och personer han träffade. Jag blev nyfiken och valde att titta på ett avsnitt en dag. Det slutade med att jag tittade på alla tre (och inte fick så mycket plugg gjort). När jag hade tittat blev jag så paff, att jag inte visste vad jag skulle säga. Allt han sa bara stämmer SÅÅ bra på alla i Sverige.


Sorans program fick mig att börja fundera. Är jag rasist även fast jag inte vet om det? Vad har jag för fördomar? Och vad är egentligen en svensk? 

Den här videon på youtube är från Sorans program, Absolut svensk. Två killar ska prova att bryta upp ett cykellås mitt på dagen, för att se vad folk säger. Folks reaktioner blir man så paff av.


Jag har nu valt att lägga fokus på mångkultur i skolan i min miniuppsats. Men jag skulle vilja höra vad ni tycker. Vad är en svensk? Ser ni er själva som fördomsfria? Har ni sett Sorans program, och i så fall vad tyckte ni?

fredag 8 januari 2016

Learning by doing




John dewey- Learning by doing teorin inom pragmatismen.

Det är ganska så självklart att man lär sig bäst genom att lösa problemen/ uppgiften själv. Men hur kan man stötta och få elever till att vilja lösa uppgifter som de inte tror att dem klarar av? Har ni några tankar om det?

måndag 4 januari 2016

Är grupparbeten alltid bra?


Den här seriestrippen är från en personlig erfarenhet, från när jag gick på högstadiet. Jag har alltid haft svårt för matte i skolan. Vår mattelärarinna vi hade då, hade upplägget så att vissa delar av kursen var grupparbeten och vissa var enskilda. Detta tyckte alla i min klass var jättebra för då kunde man snacka om annat ju fortare man gjorde uppgiften. Det jag hade problem med var då att alla i gruppen sitter och gör uppgiften åt mig medan jag inte fattar något. Jag vågar heller inte säga något eftersom jag inte ville att de andra skulle bli sura av olika anledningar. Detta ledde även till att när de enskilda uppgifterna skulle göras fattade jag ingenting eftersom jag inte lärde mig det jag skulle gjort i grupparbetena. Så hela tiden halkade jag efter och hela tiden blev det svårare för mig att hänga med.

Vi i vår grupp har pratat väldigt mycket om John Dewey och hans teorier under den här kursen. Och jag tror vi har varit överens om att hans teorier stämmer och är användbara när vi väl ska ut i yrket. Men vad jag försöker göra med den här seriestrippen är att problematisera hans teorier om lärande i social miljö, alltså att kommunicera med exempelvis andra elever. Dewey säger att nyckeln till lärande är aktiviteter/problemläsning i sociala miljöer. Jag anser att istället för att göra som min gamla lärarinna och dela upp olika delar och göra vissa enskilt och vissa i grupper, göra så att i ett område ska både enskilt arbete och grupparbete ske, för att underlätta för alla som faktiskt har det svårt.

Vad tycker ni om det jag försöker säga här? Håller ni med om min seriestripp och situationen jag själv varit i, eller har ni någon annan teori?

(Källa: Perspektiv på lärande, Phillips & Soltis, kap. 6, s.89)

torsdag 31 december 2015

Genus i skolan - en gruppdiskussion

Den decimerade grupp 15 hade förra veckan en gruppträff över Skype kring ämnet genus i skolan. Det blev ett väldigt öppet och personligt samtal där egna erfarenheter, tillkortakommanden och även farhågor lyftes. Även om tycktes ha väldigt lika syn på det mesta uppstod en mycket intressant diskussion kring lite olika aspekter där vi använde oss av statistik (pojkar har sämre resultat i skolan, generellt sett) och där vi utgick från denna film som vi inledde med att se:

Skolverkets film: För en jämställd skola

Det vi var överens om när mötet avslutades var att man inte kan påverka så himla mycket i det stora, det man kan göra är att påverka hur man själv är, vilka värderingar man signalerar samt hur man behandlar människor omkring sig. Man får börja att städa på sin egen bakgård, helt enkelt, som en mötesdeltagare uttryckte det. Sin egen familj och de man har omkring sig, de människor man möter och de elever man möter/kommer att möta. Försöka bli en god förebild, helt enkelt.


/Viktoria, Madelene & Johan

måndag 21 december 2015

Ibland är det inte så komplicerat! En seriestripp om lärande

Parallellt med att jag under kursen reflekterar över hur elever lär sig och hur detta kan kopplas till teorier så reflekterar jag över mitt eget lärande, och mig som student.
Jag har använt behaviorismens motivation med stimulus och respons som grundtanke. Jag tycks dessvärre ibland inte vara mer komplicerad än så här, nämligen:






Jag har nämligen en tanke om behaviorismen i teorin, att den är för ofullständig och primitiv. Men en annan erfarenhet av den i praktiken, inte bara vad gäller mig. Jag har arbetat under flera år med elever som har haft det ganska svårt för sig och min erfarenhet är att de enklaste teorierna ibland kan vara de som funkar bäst, även om det inte är bara dem man använder. Nedanstående replikskifte är ett exempel hämtat från verkligheten:

Jag: Läs detta kapitel i denna bok, så kommer jag att ställa frågor om detta om en stund.
Elev: Det är tråkigt... Jag orkar inte...
Jag: Nåt som är tråkigt, det är att få tre sådana kapitel i läxa, över helgen... (*host host*, *vänskaplig knuff på axeln...*)
Elev: Ok... (*börjar läsa*)

Eleven var en kille i 15-årsåldern som hade diagnos inom autismspektrumet och som jag hade en väldigt god och förtroendefull relation med, ska tilläggas. Vi hade i allmänhet väldigt skoj ihop! Han hade naturligtvis tidigare testat att låta bli. Jag hade naturligtvis tidigare (med en klump i magen) lastat på honom lite läxor över en helg. Han gick f.ö. ut 9:an med minst E i alla ämnen, ganska rak i ryggen, det var det inte många som trodde i början av 8:an...


(Tilläggas bör att vi naturligtvis arbetade med en massa andra metoder också.)

onsdag 16 december 2015

Lärande med hjälp av digitalt verktyg

Då är vi äntligen färdiga med vår film. Eftersom ingen av oss är så jättehaj på tekniken så lyckades vi inte ha presentationen uppe medan någon pratade, så jag länkar även till presentationen om ni är intresserade.

Filmen: Lärande med hjälp av digitalt verktyg

Presentationen: Lärande med hjälp av digitalt verktyg


Vi har valt att göra ett filmprojekt med en klass som går i årskurs fem. För att kunna utföra uppgiften ska vi använda oss av iPads, så eleverna kan filma. Vi har valt mediet film för att kunna få verktyget involverat. Vi har i detta arbete utgått från att alla elever i åk 4-6 har tillgång till en iPad i sitt skolarbete, så som vissa kommuner har. Vi kommer utföra detta under 2-3 tillfällen under en vecka som ett ämnesövergripande temaarbete, filmen visas sedan för hela  klassen.
Vi har valt årskurs 5, dels för att eleverna kan förväntas vara relativt självgående sett till deras ålder och mognad, dels att de inte samtidigt har nationella prov under tema-perioden (vilket åk 6 har). Projektet genomförs på våren.
Vi vill jobba utifrån John Deweys teori “learning by doing”. Dewey menar att en människa inte lär sig enbart genom bland annat läsning. Att lära sig något utifrån handling och verklig insikt är effektivare (Säljö, 2014, s. 239).
Målet med projektet är att de ska lära sig om hur olika delar av naturen fungerar (centralt innehåll i ämnena Kemi och Biologi) med hjälp av ett digitalt verktyg.