Den här seriestrippen är från en personlig erfarenhet, från när jag gick på högstadiet. Jag har alltid haft svårt för matte i skolan. Vår mattelärarinna vi hade då, hade upplägget så att vissa delar av kursen var grupparbeten och vissa var enskilda. Detta tyckte alla i min klass var jättebra för då kunde man snacka om annat ju fortare man gjorde uppgiften. Det jag hade problem med var då att alla i gruppen sitter och gör uppgiften åt mig medan jag inte fattar något. Jag vågar heller inte säga något eftersom jag inte ville att de andra skulle bli sura av olika anledningar. Detta ledde även till att när de enskilda uppgifterna skulle göras fattade jag ingenting eftersom jag inte lärde mig det jag skulle gjort i grupparbetena. Så hela tiden halkade jag efter och hela tiden blev det svårare för mig att hänga med.
Vi i vår grupp har pratat väldigt mycket om John Dewey och hans teorier under den här kursen. Och jag tror vi har varit överens om att hans teorier stämmer och är användbara när vi väl ska ut i yrket. Men vad jag försöker göra med den här seriestrippen är att problematisera hans teorier om lärande i social miljö, alltså att kommunicera med exempelvis andra elever. Dewey säger att nyckeln till lärande är aktiviteter/problemläsning i sociala miljöer. Jag anser att istället för att göra som min gamla lärarinna och dela upp olika delar och göra vissa enskilt och vissa i grupper, göra så att i ett område ska både enskilt arbete och grupparbete ske, för att underlätta för alla som faktiskt har det svårt.
Vad tycker ni om det jag försöker säga här? Håller ni med om min seriestripp och situationen jag själv varit i, eller har ni någon annan teori?
(Källa: Perspektiv på lärande, Phillips & Soltis, kap. 6, s.89)
Intressant synpunkt. Jag tycker att det är viktigt med grupparbeten å att man får lära sig att jobba tillsammans samt att man får se saker i från andras synvinklar. Men det är ju inte bra om det blir som du beskriver att en person inte hänger med och inte lär sig. oavsett om det är frivilligt eller ofrivilligt. (en del vill ju bara inte försöka hjälpa till) En del lärare väljer också grupper efter deras arbets nivå så att alla får hjälpas åt. Men det finns såklart både fördelar och nackdelar med alla arbetets sätt, så det bästa är nog kanske som du säger att blanda men inte dela upp det för mycket. då kan alla hänga med och få en egen chans!
SvaraRaderaJag anser att en pedagog alltid ska ha koll på sina elever och veta vad dom kan och vilka förmågor dom har. Jag är för och har alltid tyckt om grupparbeten, men det är lärarens uppgift att se till så att alla är delaktiga, och använda de enskilda uppgifterna eller proven till att se så att ALLA hänger med och har förstått uppgifterna, om inte får man hitta en metod eller strategi som gör att eleven får den kunskap som den ska och inte hamnar efter. Matte är ett ämne som jag tror är svårt att undervisa i, det gäller att hitta rätt metod! Hmm..
SvaraRaderaKänner igen din situation som du beskriver här och håller med om att grupparbeten kan bli helt meningslösa och att man bara sitter och pratar om annat ibland och som du sa man känner inte att man lär sig något. Jag tycker att lärande i social miljö i sig är en väldigt bra metod för att få fram en bra diskussion och låta elevernas tankar komma till uttryck men för att de ska bli bra så räcker det inte med att man delar upp ett antal elever utan måste styra arbetet, följa upp, ge feedback, tänka på gruppindelningen och ha hela tiden koll på hur arbetet fortgår bland eleverna för att nå de målen och syftet med grupparbetet.
SvaraRaderaSnygg seriestripp! Grupparbeten är väldigt svårt tycker jag i och med som du skriver att alla inte vågar och vissa tar över och förutsättningarna blir då inte lika för alla. I grundskolan anser jag det vara lärarens uppgift att få grupparbeten att fungera eftersom det också är väldigt viktigt att kunna lära tillsammans, av varandra, samarbete, komma överens osv. Läraren kan se till så det blir jämnt fördelade grupper, lägga upp uppgifterna så att alla blir delaktiga och se över arbetet hela tiden mm. Som sagt, grupparbeten är svårt, men viktigt!
SvaraRaderaBra inlägg!
SvaraRaderaSjälv har jag också väldigt svårt i matte, alltid haft det - i högstadiet gick jag i en liten matte grupp för oss som hade det svårt och lärde oss i en annan takt än de andra. Så jag har inte varit med om det du pratar om men vet att hade jag varit i din situationen hade jag också halkat efter osv.
Själv är jag en sån person som är lite anti-grupparbeten, i vissa ämnen tycker jag att det är bra så som i svenska eller t.ex. Men i matte kan det vara svårt att dela in eleverna så det blir rättvist eller om de delar in sig själva kanske någon som inte är bra i matte hamna i en obekväm sits där den blir tvungen att jobba med någon som är bättre i matte eller blir dessvärre ensam kvar.
Jag håller med Dewey till viss del om att kommunikation är viktigt men i ett ämne som matte är inlärningsprocessen - enligt mig - väldigt individuell. I värsta fall kan det stjälpa en elev istället för att hjälp den. Så, man bör enligt min åsikt se upp med gruppuppgifter i matte och ha koll ifall någon elev verkar halka efter i samband med gruppuppgifterna.
Bra skrivet! :D
Vad roligt att du tar upp en så enkel men ändå viktig sak i din seriestrip. Jag känner igen mig i det du skriver, speciellt under mina studier på komvux. I grundskolan upplevde jag det som att vi i klassen var relativt jämlika i vår utveckling (eller så var det en taktik som vår lärare körde med, att sätta likasinnade i samma grupp) men som vuxenstuderande så mötte man männoskor ifrån så många olika bakgrunder med många olika förutsättningar att flera lätt hamnade i den situationen du beskriver, hur kommer man underfund med det?
SvaraRaderaEn sak att ta till här vore kanske en anpassad respons, att känna av hur grupperna fungerar och ge olika uppgifter som kräver varje deltagares medverkan. Bra jobbat med strippen!
Tycker det är en viktig område du är inne på Viktoria. Själv tror jag grupparbete är en bra och stimulerande arbetsform för eleverna men att det gäller att som Hildur nämner i sitt inlägg att ha koll så att alla blir delaktiga i grupparbetena. Det gäller att ha bra planering och klargöra grupparbetena för eleverna så att alla är med på vad som ska göras. Sen är det viktigt att man hela tiden följer upp och ger återkoppling till eleverna.
SvaraRaderaEn bra stripp och ett bra inlägg Viktoria
Jag håller med! Har själv haft väldigt olika upplevelser av grupparbeten, främst på universitet. Det som blir tydligt att det även i de mindre grupperna finns en grupperingen - någon som gör det mesta och någon som halkar med och kanske inte vågar ta plats. Mycket beror säkert på gruppstorlek, men även när en jobbar två och två kan det vara så att det är den ena som bestämmer och den andra halkar med för att den antingen inte vill vara i vägen eller inte förstår eller liknande. Sedan tror jag att alla kanske inte heller gillar att arbeta i grupp eller tycker det är svårare att lära sig då - ja, hur gör en då som lärare? Och jag vet ärligt talat inte hur en som lärare ska se till att alla i gruppen är lika aktiva? kanske med roterande ordförare? Viktigt och intressant ämne, tack för det Viktoria! :)
SvaraRaderaJag tycker att du tar upp ett väldigt bra område i din seriestrip, en enkel seriestrip som ändå förklarar ett stort område! Jag känner igen mig helt och hållet i det du skriver.
SvaraRaderaJag hade också väldigt svårt för matte i skolan och på högstadiet såg lektionerna ungefär likadana ut som du beskriver dina, medans i gymnasiet hade vi en lärare som engagerade sig i att alla skulle lära sig genom både enskilt arbete, i grupper o genomgångar, vilket gjorde det mycket lättare!
Jag tror att läraren måste engagera sig och tänka på att alla elever inte lär sig genom bara grupparbete och kanske ska läraren gå runt i grupperna och ställa frågor o se å att alla faktiskt är aktiva om grupparbeten ges?
Gruppuppgifter är bra i det avseende att man får öva på att arbeta i grupp och jobba på det sociala. Men det öppnar också upp för att kunna "åka räkmacka" och låta resten av gruppen göra arbetet. Detta är både fult och självdestruktivt.
SvaraRaderaSen är det precis som du säger, att om man är i en grupp med sina kompisar och där alla förstår, men inte du. Då blir det jobbigt då man inte vill vara sämre än dem och vara jobbig och säga att man inte förstår.
Jag tror att det är väldigt viktigt att prata med eleverna om detta och vara tydlig med varför man jobbar i grupp ibland och uppmana eleverna till att fråga om man inte förstår och stärka deras vilja att hjälpas åt.
Man ska lära sig att arbeta tillsammans med alla och inte bara sina bästa kompisar också. Men att vara tydlig med vikten i att säga ifrån när man inte förstår eller om någon missbrukar arbetsmetoden.
Hade gött!